PÄ grund av ökad urbanisering och exploatering av grönomrÄden i stadsnÀra miljöer fragmenteras och reduceras arters habitat vilket bland annat ligger till grund för den globalt minskade biologiska mÄngfalden. För att stÀrka och förbÀttra arters möjlighet till spridning i landskapet, och dÀrmed sÀkra en hög biologisk mÄngfald, efterfrÄgas insamling av data och utveckling av nya metoder för att identifiera ekologiska kÀrnomrÄden och för att analysera habitatnÀtverk. Syftet med den hÀr studien Àr dÀrför att 1) kartera och sammanstÀlla biotoper i en biotopdatabas utifrÄn tolkning av infraröda flygbilder med digital stereofotogrammetri, 2) undersöka olika metoder att samla in data med hjÀlp av laser- och höjddata, och 3) att tillÀmpa landskapsekologisk analys pÄ underlag i biotopkarteringen.Resultatet validerar att tolkning av infraröda flygbilder med digital stereofotogrammetri Àr en utmÀrkt kÀlla för att kartera biotoper som medför en tolkningsnoggrannhet pÄ 86 %. Valideringen av kateringen genomfördes med fÀltkontroller som utvÀrderades i felmatriser. En metod har Àven undersökts baserat pÄ tidigare studier för att uppskatta busk- och krontÀckning med hjÀlp av laserdata, men eftersom det saknas validering av resultatet bör den anvÀndas som en indikator för att visuellt uppskatta busk- och krontÀckning i dagslÀget.

The purpose of this study is to investigate whether it is possible for SCA to update their stand register with use of digital aerial photos photographed with a Zeiss/Intergraph DMC. ?Updating? in this study implies the delineation of stands and estimating stand variables such as average stand height, volume density, stand volume, and tree species composition in order to identify stands which can be of current interest for thinning. The study also includes how the aerial photo material and experience of the interpreter can influence the quality of the interpreted variables. The aerial photo interpretations were made by both experienced and inexperienced interpreters.

Till miljöanalyser gÄr det att anvÀnda ortofoton frÄn olika Är för att göra jÀmförelser och se förÀndringar i miljön. LantmÀteriet har ett arkiv med flygbilder frÄn 1930 fram till nutid. Med hjÀlp av sjÀlvkalibrering Àr det möjligt att skapa ortofoton av de Àldsta av dessa bilder som saknar data gÀllande kamera. Data för kameran som anvÀnts Àr nödvÀndig för att skapa ortofoton. Syftet med studien Àr att undersöka metoder för att Äterskapa kameraparametrar för den inre orienteringen i gamla flygbilder frÄn 1940-talet.

Digitala ytmodeller (Digital Surface Model ? DSM) anvÀnds ofta i geodetiskt sammanhang. DSM har lÀnge skapats bland annat med hjÀlp av fotogrammetri dÀr flygbilder har tagits med traditionella flygningar. Intresset tilltar nu för att framstÀlla DSM med hjÀlp av obemannade flygfarkoster, sÄ kallade UAS (Unmanned Aircraft System). Den största fördelen med UAS Àr att det gÄr snabbt och enkelt att fÄ den lilla flygfarkosten upp i luften för att ta flygbilder och framstÀlla DSM kostnadseffektivt.Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilken höjdosÀkerhet som kan uppnÄs i DSM som framstÀllts genom fotogrammetri med UAS.

Inom skogsbruket i Sverige framstÀlls Ärligen ett stort antal Skogsbruksplaner (SBPL) dÀr subjektiva fÀltmÀtningar vanligtvis anvÀnds för skattningen av de skogliga variablerna. Denna studie syftade till att undersöka möjligheterna att uppdatera Södras befintliga SBPL med hjÀlp av den nya nationella höjdmodellen och punktmoln med 3D data genererat genom automatisk stereomatchning av LantmÀteriets flygbilder. Skattningarna gjordes pÄ avdelningsnivÄ med hjÀlp av en areabaserad metod. För detta anvÀndes Riksskogstaxeringens provytedata som referensdata vid framtagningen av skattningsfunktioner i form av regressionsmodeller. Sambandet mellan provytedatat och metriker berÀknade frÄn 3D punktmolnet anvÀndes för att utveckla regressionsmodellerna.

Syftet med detta arbete Àr att pÄ djupet gÄ in i en sÄngcykel och göra en personlig tolkning av den, i detta fall Haugtussa op.67 av Edvard Grieg med texter frÄn Arne Garborgs diktsamling Ingrid sierskan: ?Haugtussa? och ?Helheim?. ?Haugtussa ? En tolkning pÄ 2000-talet? Àr en processbeskrivning av hur en tolkning med textlig utgÄngspunkt vÀxer fram: hur jag har lÀrt kÀnna Garborgs och Griegs gemensamma karaktÀrer i sagan om flickan Ingrid och hennes liv, för att jag pÄ ett trovÀrdigt sÀtt ska kunna framföra dem inför en publik 110 Är efter att de skrevs. Det primÀra mÄlet har inte varit att utföra den perfekta konserten.

Syftet med denna uppsats var att utreda gÀllande rÀtt vid tolkning av testamente, att behandla problematiken kring tolkning av testamente samt redogöra för de bestÀmmelser som inskrÀnker en testators frihet att testamentera bort kvarlÄtenskap. Uppsatsen bygger pÄ analyser som genomförts med hjÀlp av traditionell juridisk metod dÀr lagar, förarbeten, rÀttsfall och juridisk doktrin har studerats. Ett testamente Àr en strÀngt personlig rÀttshandling som uttrycker den avlidnes vilja om fördelning av kvarlÄtenskap. Lagstiftaren stÀller vissa formkrav för upprÀttande av ett testamente samt begrÀnsar Àven i viss mÄn testationsfriheten. Om ett testamentes innehÄll Àr oklart blir det föremÄl för tolkning.

Den hĂ€r undersökningen behandlar lĂ€rarnas tolkning av begreppet historiemedvetande. Totalt Ă€r Ă„tta olika lĂ€rare intervjuade; hĂ€lften av dem undervisar i Ă„r 4-6 och hĂ€lften i Ă„r 7-9. Samtliga lĂ€rare som intervjuats arbetar pĂ„ olika skolor i Östhammars Kommun.Undersökningen visar att lĂ€rarnas uppfattning och tolkning av styrdokumenten pĂ„verkar deras planering av undervisningen. Den visar ocksĂ„ att frĂ„nvaron av en korrekt och gemensam definition av ett begrepp som förekommer i styrdokumenten skapar osĂ€kerhet kring innebörd, tillĂ€mpning och bedömning. FrĂ„nvaron av en definition medför ocksĂ„ att en fruktbar tolkning av begreppet inte kan existera och att det dĂ€rmed medför svĂ„righeter för att bedöma elevernas relation till detta begrepp, samt fördomar om hur elevernas relation till historiemedvetandet ser ut..

Detta arbete har utförts tillsammans med FOA 3 i Linköping som en undersökning av molntextur och molnklotter i flygbilder som registrerar vÀrmestrÄlning. I dessa sammanhang betyder klotter en slags sprÀcklighet i bilden, eller att det inte gÄr att se nÄgra mönster och strukturer i den..

Detta examensarbete Ă€r gjort pĂ„ uppdrag av skogsvĂ„rdsstyrelsen i VĂ€stra Götaland. Det övergripande syftet Ă€r att finna en metod som visar förekomsten av igenvĂ€xande hagmarker i VĂ€stra Götaland, samt ett sĂ€tt att beskriva tillstĂ„ndet pĂ„ dessa. TillstĂ„ndet skall beskrivas ur naturvĂ„rdssynpunkt och produktionssynpunkt. Tyngdpunkten ligger pĂ„ naturvĂ„rd. Även rĂ„dgivning om de praktiska Ă„tgĂ€rderna behandlas..

Denna undersökning syftar till att fÄ en inblick i hur nÄgra sÄngpedagoger arbetar med och tÀnker kring tolkning och musikaliskt uttryck. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex sÄngpedagoger med olika bakgrund, arbetsplats och genreinriktning.I min undersökning kommer jag fram till att det trots pedagogernas olika bakgrund i genrekunskap, utbildning, och nivÄ pÄ elever finns mÄnga gemensamma nÀmnare för hur deras arbete med tolkning och uttryck gÄr till. Att flera av informanterna anvÀnder begreppet interpretation under intervjuerna ser jag som att begreppen inte verkar pÄverka mitt resultat, dÄ jag tolkar det som att informanterna menar samma sak och att innebörden Àr densamma.Jag anser Àven att svaren pÄ intervjuerna pekar pÄ att det hos nÄgra av informanterna finns en osÀkerhet om vad arbetet med tolkning och musikaliskt uttryck kan leda till och att de dÀrför inte i sÄ hög grad medvetet anvÀnder detta i sin undervisning.Att arbeta med tolkning och musikaliskt uttryck kan innebÀra en mÀngd olika saker vilka har gemensamt att skapa medvetenhet om det egna uttrycket. Detta kan enligt litteraturen, Rydberg - Asplind med flera, leda till mer personligt uttryck samt bÀttre teknik..

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 22, 5 hp, 2014.

I uppsatsen utreds under vilka omstÀndigheter som aktieÀgarna eller företrÀdarna i ett svenskt processaktiebolag kan bli ansvariga för bolagets skulder genom ansvarsgenombrott. I uppsatsen görs ocksÄ en studie av det atypiska processbolag HQ AB. .

Syftet med undersökningen var att undersöka markanvÀndning och skogshistoria i ett omrÄde imellanskÄne pÄ grÀnsen mellan skog och slÀtt. FrÄgor som behandlas rör den medeltidaagrarexpansionen och den senmedeltida agrarkrisen, samt förÀndringar i trÀdslagsammansÀttningen.För att besvara frÄgorna har vi anvÀnt paleoekologisk metodik, fr. a. pollenanalys och C14-datering,men ocksÄ flygbilder, historiska kartor och skriftligt kÀllmaterial. VÄra resultat visar pÄ enodlingskontinuitet i omrÄdet frÄn tidigmedeltid till 1600-tal med en tydlig expansion av Äker ochgrÀsmarker under tidig medeltid och en lika tydlig regression under senmedeltid.TrÀdslagssammansÀttningen har under lÄng tid dominerats av ek, bok och tall.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur jag som klarinettist kan utveckla min musikaliska tolkning utifrÄn en transkription av Johann Sebastian Bachs Cellosvit nr 1 i G-dur, BWV 1007, genom att anvÀnda mig av tre olika effektpedaler.Jag har interpreterat Bachs cellosvit nr 1, utifrÄn en transkription för klarinett, gjord av Ulysse Delécluse, professor i klarinett vid konservatoriet i Paris under mitten av 1900-talet. En inspelning gjordes av stycket som jag sedan anvÀnt i mitt analys- och tolkningsarbete. Under denna process har jag samtidigt utforskat tre olika effektpedaler, som vanligtvis anvÀnds till elgitarr, och sedan har jag, utifrÄn min analys och tolkning av min första inspelning, anvÀnt elektroniska effekter för att skapa en ny tolkning av stycket. Processen har resulterat i en inspelning dÀr jag framför stycket i min elektroakustiska tolkning. I mina analyser har jag haft fokus pÄ följande musikaliska aspekter: frasering, tempo och dynamik.